Rosornas krig rasar i min hjärna

Nej. Det blir inget skrivande om att jag hoppar runt av glädje och fixar än det ena och än det andra lätt som en plätt. Helt enkelt för att det inte är så. Jag är trött. Så förbaskat trött. Sover mina 12 timmar i ett sträck som tidigare. En bra skillnad är att nu vaknar jag utan det där hemska trycket i huvudet. Elstötarna har jag inte heller känt av. Och jag känner mig utsövd och det känns gott att vakna. För ett litet tag. Till skillnad mot före operationen. Då mådde jag illa och huvudet var som en klump mot ett elstängsel när jag vaknade.

Kanske minskar hjärntröttheten något så småningom. Just nu är den enorm. Någon timme efter det att jag vaknat är jag supertrött. Och min hjärna vill inte göra något alls. Inte läsa. Inte skriva. Inte lyssna på musik. Bara ha det mörkt svalt och tyst. Ibland försvinna in i någon film om ljudet är lågt och det är textat så jag slipper lyssna efter vad som sägs.

Det är väl inte så konstigt efter allt som hänt senaste veckorna. Hade jag haft en kontrollpanel i pannan så hade alla lampor blinkat och det hade larmat och tjutit överallt. För hjärnan får hela tiden signaler om att nu sitter huvudet på ett annat sätt. Hela rörelsemönstret måste programmeras om. Och det blir en och annan bug i systemet. Inte ens aktivitetsarmbandet tycker hjärnan att jag ska ha på mig. För det hamnar snett ibland och skaver. Såna signaler orkar hjärnan inte med och orkar heller inte filtrera bort. Strumporna får inte sitta snett. Kliar det nånstans är det smärre katastrof. Och ve det bh-band som kanar ner på axeln!

Igår kunde jag inte ens komma på vad dotterns kille heter! – Katten Lilla Bruns husse, fick jag fram till sist. När jag ska förklara något blir hälften fel. Orden sitter fast i sirap. Om de överhuvud taget dyker upp.

Lyssna på kroppen ska man göra. Jag måste lyssna på knoppen. Kroppen vill gå ut och gå. Kroppen vill träna. Kroppen vill hitta på en massa skoj. Knoppen totalvägrar. Och jag befinner mig mitt i konfliktlinjen.

Tror jag ska plantera en rosenhäck och sova i 100 år. Zzzzzzzzzz……