Ord men inga visor

Ord men inga visor

Här knatar jag på som förut. Små steg i taget. Behöver inte lägga mig ner för att vila nackmusklerna lika ofta som tidigare. Ibland blir det dock rejält ont och som kramp i nackmusklerna, plus att det strålar upp över huvudet. Särskilt om jag åkt bil eller promenerat, plockat ur tvättmaskinen eller dyl. . Då blir det ”strålande tider – härliga tider”.

Så in i vassen ont fick jag efter promenaden till Hamnholmarna

Hjärnan varvar över då och då, precis som förut. Då går det inte att somna. Så det händer att jag inte somnar förrän framåt sjutiden på morgonen. Framåt fyra på morgonen är det en talgoxe utanför fönstret som tycker att han sjunger absolut bäst i hela området. Han underlättar inte mitt insomnande direkt. Talgoxar har visst dialekter. Och så har de mer och mer gått ifrån att sjunga ”titti-fy, titti-fy. Fler och fler sjunger bara ”fy-titt, fy-titt”. Någon Titti blev kanske kränkt. Eller någon pippi. Eller så har de bara blivit lata. Som ungdomar som inte orkar artikulera utan drar till med; mä hon ba… å han ba… Ord är tydligen jobbigt att uttala. Hur det nu ska gå till, är det den generationen som ska orka jobba och betala in skatt till våra pensioner… ”Grymta månde grisarna om de visste vad den gamle galten lider.”

Shany med på promenad ut till Hamnholmarna

Den som gapar över mycket… o.s.v. . Gapa stort kan jag inte. Så det blir små tuggor i taget. Dessbättre behöver jag inte lika ofta spola ner tuggan med vatten. Inte i toan. I matstrupen. Maten fastnar fortfarande ibland, men inte lika ofta. För säkerhets skull har jag alltid ett rejält glas med vatten bredvid mig när jag äter något. Det går lika bra med öl. Men inte med selleri. (förlåt alla som inte såg på tv på 80-talet – ni får be om en förklaring)

-Det går lika bra med selleri! – Vad sa du Werner? – Nej nu tar vi en lilling Werner! – Ja det gör vi Werner!

Efter att ha klarat strupen med en ”lilling” så funkar det ändå inte att yla och sjunga. Musklerna i halsen vill liksom inte alls vara med på det. Det blir nog inte ens några snapsvisor till midsommar. Till min omgivnings stora lättnad. Så det får gå ”lika bra med selleri”. Till snapsen. Till sillen. Till midsommar. Fast jag tycker inte om varken selleri, snaps eller sill. Många ord – men inga visor.

All musik hittar du på Spotify – BadBrainDay/Bloggen

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.  Lär dig mer