How Bad Can Bad Luck Be…?

How Bad Can Bad Luck Be…?

-Nämen vad tusan – jag skulle ju hälsa på dig där i Sunne! Har du redan flyttat igen?! Trivdes du inte?

-Det var rätt kul att bo där igen. Träffade ofta på någon bekant när jag var i mataffären. Visst – lite högljutt ibland på nätterna med alla bilar och EPAtraktorer som åkte runt.

– Atraktor heter det!

– Mm, just ja. Lite som gurka på norska – agurk. (Fniss!) De hade flak med uppfällbart lock och därunder hade de superduperhögtalare och baslådor. Nåja, jag behövde sällan välja musik själv, för den fick jag serverad fram till sisådär tre-halvfyra på morgonen. Men du vet – det är ingen hyfs på ungdomen nuförtiden.

-Nää! Vad gjorde de??

-Det var hur lugnt som helst. Kände mig helt trygg när jag var ute sent med hunden. Värmen i somras gjorde att voffsen hellre gick promenad framåt natten när det svalnat av. Vi pratade med flera härliga ungdomar som var ute och festade. Det jag menar är…de har ingen stil längre. Alltså – techno… men va??!! Hur kan de åka runt i en Cheva och spela techno?!! De behöver lite bildning! Det här är musik till raggarrundan i Sunne :

Nog var Kvarngatan i Sunne lite av en Holiday Road och jag hade första parkett med balkongen över den.

-Men så flyttade du ändå?

-Jo men alltså, jag upptäckte ju att jag kunde använda en del av vinstskatten för att lägga i köpet till en annan bostadsrätt. Och då var det ju bättre att återinvestera det jag kunde, i stället för att bara betala hög hyra och ge Skatteverket allt på ett bräde.

-Var det inte bra där i Sunne då?

-Jo då. Men de bostadsrätter som finns i min prisklass har inte plats för tvättmaskinen, eller så ligger de för långt från mataffären. Måste ju tänka på när jag blir pensionär och Miljöpartiet sett till att jag inte längre har råd att ha bil. Så nu fick jag tips av mina vänner om en liten billig lägenhet alldeles bredvid där jag bodde förut. Så nu är jag tillbaka nere vid Vänern. Min hund är överlycklig när hon möter sina gamla hundvänner.

”Dä ä bra dä ä fint…”

-Vad köpte du då?

-En lite större 1a på bottenplan så att hunden kan ligga utanför på gräset. Vilket visade sig va en himla tur, för några dagar innan vi flyttade in fick hon epilepsi. Nu kan vi enkelt gå ut så hon får frisk luft och kan varva ner efter ett anfall. Nu har hon medicin så förhoppningsvis slipper hon fler anfall.

Gôtt att få va ute när man vill tycker Shany

-Oj! Det var tråkigt. Men – du som har så mycket grejer! Får du plats med allt?

-Haha! Nää… Det var egentligen lite dumt, men finns inte så mycket annat att välja på med min budget. Sen tog jag ett rätt knasigt beslut. Jag sålde min säng för att köpa en mindre. Den stora jag hade fick inte riktigt plats. Jag sålde alltså en kvalitetssäng från Jensen med specialmadrass, och fick sen sova på en luftmadrass några veckor. Så går det när min hjärna lurar mig och jag tror att jag tänkt igenom allt ordentligt. Naturligtvis skulle jag ha sålt soffan och bytt till en mindre i stället. Men jag trodde verkligen att jag vänt på alla för och nackdelar. Men när hjärnan inte orkar riktigt tar den genvägar och blir lite lat. För att slippa jobba längre tid ger den mig signaler om att – nu har jag tänkt klart och så här gör jag. Nu har jag köpt en annan säng, men min rygg gillar inte den nåt vidare. Suck! Det är inte bara ”nack”delar man ska tänkta på utan även ”rygg”delar. Nästan så jag sov bättre på luftmadrassen.

”Allting här i livet det går upp och ner, men inget mer än jag gör. Jag studsar på en luftmadrass och sjunger på en konstig serenad. Grannarna de klagar fast min sång är kort och knappast glad.”

-Då blev det ju bra i alla fall!

-Njaeäjoo. Det visade sig att säljaren glömt berätta den ”lilla detaljen” att det varit för hög radonhalt i lägenheten, så det finns en radonfläkt installerad som brummar 24/7. Min hjärntrötthet tjuter förstås av glädje. Inte. Hon flyttstädade inte heller ordentligt. Sen så var det några fler ”små detaljer” . Som att diskmaskinen inte var installerad. Inte heller tvättmaskinen. Och att bytet av golvbrunn och avloppsrör i badrummet som skulle utföras under hösten, visade sig vara ett totalt jätteprojekt. Elen ska bytas – alla kontakter överallt. Det ska dras vattenrör under taket i hela hallen. Allt måste plockas ut. De ska in t.o.m. i garderoben. Ingen toa, inget vatten på 10 veckor! Och ett tjockt lager av betongdamm precis överallt. I varje skåp. I varje låda. I allt i hela förrådet.

-Herregud! Har du inte haft nog ett tag nu?

-Tja. ”Vem har sagt att just jag kom till världen, för att få lycka och välgång på färden? ” Jag har ändå haft tur när jag tänker efter. Det är inte alla som lyckas ta sig till en duktig kirurg och göra den där operationen som räddar liv. Okej, det är rätt jobbigt nu, det medger jag. Men – jag har mat på bordet och tak över huvudet. Faktiskt så är det här ett tillfälle att träna lite prepping. Hur det är att klara en krissituation. Hämta vatten. Leva enklare. Fast jag har ju i alla fall el. Åtminstone när de inte bryter för någon installation som ska göras.

Lägenheten var nymålad 2019 enl säljaren. Nu stod det ju inte förstås att med målad så menar man h e l a väggen. Så hon hade slutat måla i hörnen. Syntes ju inte bakom möblerna… Så – det var bara att kavla upp ärmarna och köpa målarfärg och börja maskera. Lite bråttom också att hinna klart innan hantverkarna stängde av vattnet för att börja stambytet.

Full rulle med pappersrulle

Med sängen mitt i rummet och värmedynan i stand by, kunde jag ta vilopauser. Tro mig – det behövdes. Maskeringstejpen som visserligen släppte fint, släppte så bra att man inte hann börja måla innan den hängde ner …

Alltid lika spännande att dra bort maskeringstejpen och se resultatet! Mycket tejp blir det…

Jag hade fantastisk hjälp av mina barn samt vänner att måla. Annars hade jag aldrig klarat det! Tack alla ni! Ingen nämnd – ingen glömd!

Nej nu tar vi paus matte!
När alla flyttkartonger kom bort kom det fram ett kök. Köket behöver också målas, men det får bli nästa år. Jag får göra som grisen – och hoppas på ett liv efter jul.
Alla garderoberna kunde inte nyttjas pga betongdammet, så det blev att klämma in allt i en enda. Släng dig i väggen Marie Kondo!

För att inte dra in mer betonggrus och damm än nödvändigt, går voffsen och jag altanvägen. Tills låset till altandörren pajade. Okej – då öppnar vi glaspartiet bredvid. Då gick det handtaget av. Det fick bli hallvägen trots allt. En extra tur med dammsugaren för att få bort det värsta dammet i rummet sen. Dammsugaren gick sönder. Ridå.

How Bad Can Bad Luck Be”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.  Lär dig mer